Хариет Ирен Елизабет К:сон Улберг (шведски: Irène K:son Ullberg), родена Хариет Ирен Елизабет Карлсон (Harriet Irène Elisabeth Karlsson; 12 јуни 193024 декември 2022) — шведска сликарка.[1]

Ирен К:сон Улберг
Irène K:son Ullberg
К:сон Улберг во 1990-тите
Роден(а)12 јуни 1930(1930-06-12)
Стренгнес, Шведска
Починал(а)24 декември 2022(2022-12-24) (возр. 92)
НационалностШведска
Познат(а) поСликар
Мреж. местоireneksonullberg.com
ПокровителиЕндре Немес, Торстен Ренквист

Биографија уреди

К:сон Улберг израснала во Странгнас, Шведска. Студирала на Академијата Валанд во Гетеборг.[1] Во 1962 година ја имала својата прва изложба во Гетеборг.[2] По ова, поголемиот дел од нејзината кариера се одржала во Шведска и во Франција, но исто така и во Рим, Капри,[3] и Грција.

Стил уреди

К:сон Улберг црпи инспирација од фовизмот, импресионизмот, реализмот,[4] и експресионизмот.[4] Нејзините сликарски медиуми вклучуваат начини како масло,[5] акварел,[5] и графички уметности .[5] Заедничка одлика на уметноста на К:сон Улберг е нејзината употреба на интензивни и живи бои.[6][7] К:сон Улберг развила концепт за уметност кој го нарекува реализам и поезија.[3]

Изложби уреди

К:сон Улберг одржала изложби на повеќе локации во Шведска и во Франција, од кои некои го вклучуваат следново:

  • <i id="mwVg">Галерија Ларок-Граноф</i> (поранешна галерија Катија Граноф) во Париз [8]
  • Галерија Андре Вајл, авенија Матињон, во Париз [9]
  • Вклучени во колективни изложби во Националниот музеј во Стокхолм,[10][5] вклучувајќи ГС на ОН tecknare, Göteborgs konstförenings Decemberutställning на Göteborgs konsthall 1956 година, летна изложба во Mässhallen во Гетеборг, Stockholmssalongerna на Liljevalchs konsthall, Sörmlandssalongerna во Katrineholm, Lunds konsthall и Гранд Пале [10] во Париз и Шведскиот културен центар во Париз.[5][10]
  • Катедралата Strängnäs, изложба Se, jag är världens ljus од 16 мај до 13 јуни 2021 година.[11]

Застапеност уреди

К:сон Улберг е застапена во Moderna Museet во Стокхолм,[10][12][5] музејот Гетеборг,[1][10] музејот Hälsinglands, Шведскиот културен центар во Париз,[5][10] Statens konstråd, и повеќе други области и региони во Шведска.

Награди уреди

Некои од наградите на К:сон Улберг го вклучуваат следново:

Поврзано уреди

Наводи уреди

  1. 1,0 1,1 1,2 „Harriet IRENE Elisabeth ULLBERG“. Konstnärslexikonett Amanda. Посетено на 2019-06-01.
  2. Bergquist, Olle (1997). „Om ett vackert engagemang, Iréne K:son Ullberg“. Sörmländska Konstnärer (шведски). Carlsson Bokförlag. стр. 62. ISBN 91-7203-237-5.
  3. 3,0 3,1 Nordlund-Hessler, Tita (2004-04-24). „Omaka syskon: Realism och poesi på Keramikens hus“. Kultur. Eskilstuna-Kuriren (шведски).
  4. 4,0 4,1 Gedda, Am (1985-09-14). „Irene K-son Ullberg i Nyköpings konsthall“. Kultur. Södermanlands Nyheter (шведски). Hon är vad man menar med en riktig målare. Hon har en flödande penselföring och färgen är hennes språk. Med den uttrycker hon upplevelser och känslor, smärta, lycka, resignation. Hon säger själv att hennes måleri är "en blandning av realism och posei". Poesin finns här i hög grad. Inte subtil, men som en stark klar blå ton genom hennes konst. Annars ser jag henne mest som expressionist med ett måleri som har en nästan monumental läggning, överdådigt, lekfullt och med dekorativ bredd. Ibland extatiskt uppdrivet i färgen.
  5. 5,0 5,1 5,2 5,3 5,4 5,5 5,6 „Irene K:son Ullberg“. Bukowskis. Архивирано од изворникот на 2016-11-10. Arbetar i olja, akvarell och grafik. Bland annat representerad på Nationalmuseum och Moderna Museet samt Svenska Institutet i Paris.
  6. Åström, Lars Erik (1957-07-02). „Grafik från Göteborg“. Svenska Dagbladet (шведски). Irene K-son Ullberg, pristagare i Konstfrämjandets grafiktävling i vintras, har gjort ett "Flaggspel" i färgstrålande konstverket i portföljen.
  7. Johansson, Stig (1970-02-13). „Ung Ny Bild“. Svenska Dagbladet (шведски). Det göteborgskoloristiska är uppenbart hos Irène K:son Ullberg. Men också här finns ett stycke personlighet. Färgens vandringar från det dämpade till det explosiva ger hennes kolorism en egen klang. Man lyssnar till den. Särskilt i några lågmälda landskapsmålningar finns en nyanserad, mild färgskönhet som övertygar.
  8. Dittiere, Monique (1974-08-23). „I. K. Son Ullberg“. Arts. L'Aurore (француски). Simplicité, naturel sont les deux qualités majeures de l'œuvre peinte d'Irène K. Son Ullberg. La lumière qu'elle projette sur ses paysages les embellit, ravive les couleurs («La neige tombe», «Le Jardin I», «Dans une ville»). Galerie Katia Granoff, 13, quai Conti, jusqu'au 29 octobre.
  9. Pohl, Margit (1972-08-31). „Hennes konst uppskattades av kräsen publik i Paris“. Katrineholms-Kuriren (шведски). ...Detta sätt att måla renderade sin upphovsman, Iréne K:son Ullberg från Katrineholm, stor uppskattning. Av publiken och kritiken, och inte minst "en fin gammal herre" innehavare av Galerie André Weil, Avenue Matignon—Elysées i Paris.
  10. 10,0 10,1 10,2 10,3 10,4 10,5 Stahre, Toyny. „Irene K:son Ullberg“. Konstsafari. Посетено на 2019-06-03.Stahre, Toyny. "Irene K:son Ullberg". Konstsafari. Retrieved 2019-06-03..
  11. „Utställning: Se, jag är världens ljus“. 2021-04-28. Архивирано од изворникот на 2021-05-02. Посетено на 2021-05-02..
  12. „Moderna Museet - Collection“. sis.modernamuseet.se. Посетено на 2018-08-06.

Надворешни врски уреди